I morse vaknade jag av att min lilla människa ”hade ont i rösten”. Efter en timme konstaterade vi att det inte riktigt var så illa vi befarat så det blev taxi ner till jobbet..igen.

Efter jobbet gick vi ner till fontänen som ligger alldeles utanför kontoret. Kommunen har satt ut små lusthus med tomteverkstäder i runt fontänen. Dock så ser dockorna ut att vara från en skräckfilm och jag skulle vägra gå förbi dem nattetid. men dagtid är det riktigt mysigt.

Nu ska jag ut med nakenkinesen och sedan landa i soffan och klicka hem lite fler julklappar.

Tillbaka på wordpress.

Hej och hoppas att ni har saknat mig riktigt ordentligt. Jag är nämligen tillbaka här på WordPress igen. Jag ska bara rensa upp här så börjar vi om från början, är ni med?

Jag testar att blogga på www.starfucced.webblogg.se. www.starfucced.se har inte flyttats dit än, så ni hamnar alltså här om ni trycker där. Vi ses där!

Det sker mirakel varje dag, och ett utav dem är att jag faktiskt lever. Sedan i torsdagskväll  har jag legat däckad med en sprängd fontanell. A åkte hem från jobbet två gånger för att se om jag överhuvudtaget levde. I går kom M och uppdaterade mig om nya rutiner på jobbet, jag somnade medan hon pratade och vaknade sju i morse. Hur är det möjligt att en kropp kan sova så mycket? Efter en morgonpromenad i -2 vaknade min kropp och konstigt nog satt alla kroppsdelar där de skulle trots att jag legat i koma.

I dag ska jag påbörja min bloggflytt om inte huvudet skriker rätt ut. Förhoppningsvis blir det till det bättre!

Nu är jag hemkommen från föräldramötet och bion. Jag är med i julfest-gruppen (dock helt ofrivilligt, det hela beror på att mitt efternamn börjar på alfabetets första bokstav) och ska hjälpa till att arrangera julfest på skolan. Tydligen skulle de ha några föräldrar till att spola isen till isbanan också. Jag trodde att det var b.la dit jag betalade skatt, men tydligen hade jag väldigt fel. Om n i ser någon stå och huttra med en vattenslang inne i stan, så är det bara jag. Kom fram och ge mig en kopp varm choklad och en kram, tack.

Efter mötet åkte vi ner på bio. ”Flickan som lekte med elden” var riktigt bra. Salander överlevde och lyckades döda sin pappa på slutet. (Heidi, detta är ditt straff för att du låste in mig i källaren när vi var små.)

Mycket pengar, mycket potential men ack så lite tid

I morse tog det flera minuter att kravla upp ur sängen. Jag har nämligen köpt ett nytt duntäcke, och den är så fluffig att jag gick vilse under den.

I höst ser det ut att bli väldigt många nya projekt. Mer om det får jag veta i morgon.

STARFUCCED SKRATTAR HELA VÄGEN ÖVERALLT

Vakna, jobba, sola, cykla hem, äta, fixa lite med inredningsgrejer, tvätta, duscha och voilà! Ännu en dag är levd och klar. I dag vaknade jag med ett kroniskt asgarv. Jag har skrattat åt allt och alla. Till saken hör att den här veckan jobbar vi med extremt tråkiga (förlåt chefen)  saker, men det bekom mig tydligen inte alls i dag.

Jag hann även fastna med handen i luckan där man plockar ut solkräm när jag skulle sola. Givetvis kom det in en karl precis då, och jag var tvungen att mumla ”Eeeh, jag tror att jag sitter fast” där jag stod på huk med väskan i ena handen och en solkrämskollektion i den andra.  Jag bör icke vara bland folk efter arbetstid. Helst inte under arbetstid heller, om det går att undvika.

Sov gott.

Vill ni veta vad jag har gjort i dag? En rotbehandling. Någonting krånglade (hade fullt upp med att inte svälja alla instrument jag hade i munnen så jag lyssnade inte så noga) så jag fick ligga och gapa i två timmar. Två timmar och fyra nervtrådar senare var jag färdig. För övrigt så fick jag världens skrattanfall mitt under behandlingen och höll på att sätta en bomullstrasa i halsen. Det är tur att jag kan konsten att roa mig i alla fall. Hur road tandläkaren var vet jag inte.

Innan rotbehandlingen var jag hos kotknackaren som vred loss min nacke och slet isär mina höfter. Kortfattat så kan man ju sammanfatta det hela med att min dag har varit helt fantastisk.

..och fler hinner jag inte ladda upp just nu. Här vankas det popcorn och film. Ja, jag tycker också att min hållning är väldigt naturlig.

Har jag någonsin berättat hur mycket jag älskar hösten? Vi cyklade ner till stan, fikade på Wayne’s och drack blaskigt kaffe vid fontänen. På vägen hem stannade vi och hyrde film, och väl hemma konstaterade jag att detta är dagen jag väntat på. I dag ska jag börja skriva om platser jag aldrig besökte och människorna jag ändå mötte.